När samhället misslyckas i skyddandet av barn, unga och kvinnor

Inledning

Samhället har ett grundläggande ansvar att skydda de mest utsatta medborgarna. Barn, unga och kvinnor som utsätts för våld eller övergrepp befinner sig i en särskilt sårbar situation och är ofta beroende av myndigheter för skydd och stöd. Trots lagar, skyddsnät och organisationer sker det återkommande fall där samhället brister i sitt ansvar. Dessa misslyckanden får ofta allvarliga konsekvenser för de drabbade, ibland med dödlig utgång.

Former av samhälleliga misslyckanden

Bristande anmälningar och tidig upptäckt
- Personal inom skola, förskola och vård har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Trots detta händer det att varningssignaler ignoreras eller inte tas på allvar.
- Många barn och kvinnor som utsatts för våld har tidigare sökt hjälp utan att få den respons som behövdes.
Otillräckligt skydd
- Socialtjänsten kan besluta om skyddat boende eller placering, men i vissa fall sker inte detta i tid.
- Det finns fall där kvinnor har mördats av en tidigare partner trots att de anmält hot och fått kontaktförbud beviljat. Kontaktförbudet har då inte följts upp eller övervakats effektivt.
Samordningsproblem mellan myndigheter
- Polis, socialtjänst, sjukvård och rättsväsende behöver ofta samarbeta. När informationsutbyte eller samverkan brister, riskerar viktiga varningssignaler att falla mellan stolarna.
- Exempel är barn som återförts till våldsamma föräldrar på grund av bristande samordning mellan domstolar och socialtjänst.
Brist på resurser och kompetens
- Socialtjänsten och kvinnojourer vittnar ofta om för höga arbetsbelastningar och för lite personal. Detta leder till att ärenden inte får den uppmärksamhet som krävs.
- Brist på utbildning kring hedersrelaterat våld, psykiskt våld eller digitalt våld kan göra att utsatta inte får rätt stöd.
Rättssystemets utmaningar
- Rättsprocesser kan bli långa och påfrestande för utsatta barn och kvinnor. Många orkar inte vittna eller dra sina fall vidare.
- Det är också vanligt att beviskraven är svåra att uppfylla i fall av psykiskt eller sexuellt våld, vilket kan leda till att förövare går fria.

Konsekvenser av misslyckanden

När samhället inte lyckas ge tillräckligt skydd kan konsekvenserna bli förödande:

Barn fortsätter att leva i miljöer präglade av våld och försummelse, vilket påverkar deras hela framtid.
Unga som inte får rätt stöd kan hamna i destruktiva miljöer, utveckla psykisk ohälsa eller utsättas för utnyttjande.
Kvinnor som inte skyddas riskerar att utsättas för upprepat våld, och i värsta fall dödligt våld.
Förtroendet för myndigheter urholkas när människor ser att varningar inte tas på allvar.

Strukturella orsaker

Bakom dessa misslyckanden finns ofta djupare samhällsproblem:

Ojämställdhet: Kvinnors underordning i relationer är en viktig bakgrundsfaktor till våld i nära relationer.
Tabun och tystnadskultur: Barn vågar ofta inte berätta av rädsla för att inte bli trodda eller för att familjen ska splittras.
Resursfördelning: Välfärdssystemet är ibland underfinansierat, vilket gör att socialtjänst och stödorganisationer inte kan ge tillräckligt stöd.

Vägar framåt – vad kan förbättras?

För att undvika framtida misslyckanden krävs flera åtgärder:

Stärkt samverkan mellan polis, socialtjänst, vård och skola.
Mer resurser till skyddat boende, kvinnojourer och barnahus.
Bättre uppföljning av kontaktförbud och hotbildsbedömningar.
Utbildning av yrkesverksamma inom vård, skola och rättsväsende kring våldets olika uttryck.
Ett långsiktigt arbete med jämställdhet och barnrättsperspektiv i hela samhället.

Avslutning

När samhället misslyckas med att skydda barn, unga och kvinnor är det inte enbart en individuell tragedi, utan också ett systemfel. Varje fall av misshandel, övergrepp eller död som hade kunnat förhindras är ett tecken på att skyddsnätet brustit. Att bygga ett tryggare samhälle handlar därför inte bara om lagar och resurser, utan också om att våga se, lyssna och agera i tid.

BKRO NOVA - NOVA Kvinna - NOVA Barn

Nova Barn och ungdom

Barn och Kvinnorätts Organisationen