När samhället misslyckas i skyddandet av barn, unga och kvinnor

22 sep. 2025

Inledning

Samhället har ett grundläggande ansvar att skydda de mest utsatta medborgarna. Barn, unga och kvinnor som utsätts för våld eller övergrepp befinner sig i en särskilt sårbar situation och är ofta beroende av myndigheter för skydd och stöd. Trots lagar, skyddsnät och organisationer sker det återkommande fall där samhället brister i sitt ansvar. Dessa misslyckanden får ofta allvarliga konsekvenser för de drabbade, ibland med dödlig utgång.

Former av samhälleliga misslyckanden

1. Bristande anmälningar och tidig upptäckt

   • Personal inom skola, förskola och vård har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Trots detta händer det att varningssignaler ignoreras eller inte tas på allvar.

   • Många barn och kvinnor som utsatts för våld har tidigare sökt hjälp utan att få den respons som behövdes.

2. Otillräckligt skydd

   • Socialtjänsten kan besluta om skyddat boende eller placering, men i vissa fall sker inte detta i tid.

   • Det finns fall där kvinnor har mördats av en tidigare partner trots att de anmält hot och fått kontaktförbud beviljat. Kontaktförbudet har då inte följts upp eller övervakats effektivt.

3. Samordningsproblem mellan myndigheter

   • Polis, socialtjänst, sjukvård och rättsväsende behöver ofta samarbeta. När informationsutbyte eller samverkan brister, riskerar viktiga varningssignaler att falla mellan stolarna.

   • Exempel är barn som återförts till våldsamma föräldrar på grund av bristande samordning mellan domstolar och socialtjänst.

4. Brist på resurser och kompetens

   • Socialtjänsten och kvinnojourer vittnar ofta om för höga arbetsbelastningar och för lite personal. Detta leder till att ärenden inte får den uppmärksamhet som krävs.

   • Brist på utbildning kring hedersrelaterat våld, psykiskt våld eller digitalt våld kan göra att utsatta inte får rätt stöd.

5. Rättssystemets utmaningar

   • Rättsprocesser kan bli långa och påfrestande för utsatta barn och kvinnor. Många orkar inte vittna eller dra sina fall vidare.

   • Det är också vanligt att beviskraven är svåra att uppfylla i fall av psykiskt eller sexuellt våld, vilket kan leda till att förövare går fria.

Konsekvenser av misslyckanden

När samhället inte lyckas ge tillräckligt skydd kan konsekvenserna bli förödande:

• Barn fortsätter att leva i miljöer präglade av våld och försummelse, vilket påverkar deras hela framtid.

• Unga som inte får rätt stöd kan hamna i destruktiva miljöer, utveckla psykisk ohälsa eller utsättas för utnyttjande.

• Kvinnor som inte skyddas riskerar att utsättas för upprepat våld, och i värsta fall dödligt våld.

• Förtroendet för myndigheter urholkas när människor ser att varningar inte tas på allvar.

Strukturella orsaker

Bakom dessa misslyckanden finns ofta djupare samhällsproblem:

• Ojämställdhet: Kvinnors underordning i relationer är en viktig bakgrundsfaktor till våld i nära relationer.

• Tabun och tystnadskultur: Barn vågar ofta inte berätta av rädsla för att inte bli trodda eller för att familjen ska splittras.

• Resursfördelning: Välfärdssystemet är ibland underfinansierat, vilket gör att socialtjänst och stödorganisationer inte kan ge tillräckligt stöd.

Vägar framåt – vad kan förbättras?

För att undvika framtida misslyckanden krävs flera åtgärder:

• Stärkt samverkan mellan polis, socialtjänst, vård och skola.

• Mer resurser till skyddat boende, kvinnojourer och barnahus.

• Bättre uppföljning av kontaktförbud och hotbildsbedömningar.

• Utbildning av yrkesverksamma inom vård, skola och rättsväsende kring våldets olika uttryck.

• Ett långsiktigt arbete med jämställdhet och barnrättsperspektiv i hela samhället.

Avslutning

När samhället misslyckas med att skydda barn, unga och kvinnor är det inte enbart en individuell tragedi, utan också ett systemfel. Varje fall av misshandel, övergrepp eller död som hade kunnat förhindras är ett tecken på att skyddsnätet brustit. Att bygga ett tryggare samhälle handlar därför inte bara om lagar och resurser, utan också om att våga se, lyssna och agera i tid.

BKRO NOVA - NOVA Kvinna - NOVA Barn

Barnmisshandel och andra övergrepp

22 sep. 2025

Vad är barnmisshandel?

Barnmisshandel innebär att ett barn utsätts för våld, kränkningar eller försummelse av en vuxen. Det kan ske i hemmet, i skolan eller på andra platser där barnet borde vara tryggt. Barnmisshandel kan ta många former, både synliga och osynliga, och får ofta långvariga konsekvenser för barnets hälsa och utveckling.

Olika former av barnmisshandel och övergrepp

• Fysiskt våld: Slag, sparkar, knuffar, brännskador eller andra handlingar som orsakar fysisk smärta eller skada.

• Psykiskt våld: Hot, hån, nedvärdering, isolering, att skrämma barnet eller att systematiskt bryta ner barnets självkänsla.

• Sexuella övergrepp: När en vuxen eller äldre ungdom tvingar eller lockar barnet till sexuella handlingar. Det kan handla om allt från blottning och att barnet tvingas titta på pornografi till sexuella beröringar eller våldtäkt.

• Vanvård/försummelse: När barnets grundläggande behov inte tillgodoses, till exempel brist på mat, kläder, hygien, trygghet eller tillsyn.

• Hedersrelaterat våld och förtryck: När barn utsätts för kontroll, hot, våld eller tvångsgifte för att upprätthålla familjens eller släktens "heder".

• Ekonomiskt utnyttjande: När barn tvingas arbeta, tigga eller utnyttjas för ekonomisk vinning, ibland kopplat till människohandel.

Konsekvenser för barn

Barn som utsätts för misshandel eller övergrepp riskerar allvarliga skador både fysiskt och psykiskt. De kan utveckla:

• Ångest, depression eller PTSD (posttraumatiskt stressyndrom).

• Svårigheter i skolan, koncentrationsproblem och försämrade resultat.

• Störningar i anknytning och tillit, vilket kan påverka relationer i vuxen ålder.

• Risk för självskadebeteende eller missbruk.
  Fysiskt våld kan också leda till bestående kroppsskador och i värsta fall dödsfall.

Omfattning

Enligt UNICEF och WHO är barnmisshandel ett globalt problem. Miljontals barn utsätts varje år, ofta i det tysta. I Sverige anmäls årligen tusentals fall av barnmisshandel, men mörkertalet är stort eftersom många barn inte vågar eller kan berätta om vad de utsätts för.

Lagar och barns rättigheter

I Sverige är all form av barnaga förbjuden sedan 1979 – Sverige var först i världen med ett förbud mot att slå barn. Barnkonventionen, som sedan 2020 är svensk lag, slår fast att alla barn har rätt till skydd mot våld, övergrepp och utnyttjande.
Socialtjänsten är skyldig att agera när det finns misstanke om att ett barn far illa, och skolpersonal, vårdpersonal och andra som arbetar med barn har anmälningsplikt.

Samhällets stöd och förebyggande arbete

• Socialtjänsten: Kan erbjuda skydd, stödinsatser och placering i familjehem eller HVB-hem.

• Barnahus: En samverkansmodell där polis, socialtjänst, åklagare och vårdpersonal samarbetar för att hjälpa barn som misstänks ha utsatts för brott.

• Stödorganisationer: BKRO NOVA, NOVA Barn, BRIS (Barnens Rätt i Samhället), Rädda Barnen och andra ideella organisationer erbjuder stödlinjer och hjälp till barn.

• Förebyggande arbete: Handlar om att öka kunskap i samhället, stärka föräldraskap, tidigt upptäcka riskfaktorer och minska tabun kring att prata om våld och övergrepp.

En krönika om rättigheter, samhälle och lag

15 sep. 2025

Att vara utsatt – en krönika om rättigheter, samhälle och lag

Om kvinnor, barn och ungdomars kamp för trygghet och rättvisa

Ibland känns det som att samhället står och stampar, att vi tar två steg fram och ett tillbaka när det gäller att skydda våra mest utsatta. Det sägs att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men det betyder inte att alla, oavsett kön eller ålder, alltid får den skydd de har rätt till. Det blir tydligt när man ser på situationen för kvinnor, barn och ungdomar – de som ofta är de mest sårbara i vårt samhälle.

Vad säger lagen?

Lagen är tydlig, åtminstone på pappret. Brottsbalken, Socialtjänstlagen och Barnkonventionen (numera svensk lag) ger ett robust skydd för barn och unga – och förstärker skyddet för kvinnor som utsätts för våld och övergrepp. En grundläggande princip är att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Myndigheter, domstolar och socialtjänst har ett tungt ansvar att agera när ett barn far illa. Samtidigt finns det särskilda regler om kvinnofrid, sexuella övergrepp, och våld i nära relationer som ska underlätta för kvinnor att få rättvisa, skydd och stöd.

Men mellan lagens bokstav och verklighetens praktik kan det finnas oceaner av skillnad. Det hjälper inte alltid att en rättighet finns om ingen ser när något händer, eller om den som är utsatt inte vågar eller kan berätta.

Att vara kvinna – mellan raderna i lagen

Kvinnor som utsätts för våld i hemmet har teoretiskt starkt skydd. Det finns kvinnofridsbrott, kontaktförbud och skyddade boenden. Men för att lagen ska ge skydd krävs det ofta att brottet anmäls, att någon orkar berätta, att bevis kan samlas in och att rättsväsendet faktiskt prioriterar ärendet. Där brister det fortfarande för många. Rättegångar kan dra ut på tiden, och förövare döms kanske inte alltid till fängelse. Känslan av att stå ensam mot systemet är dessvärre fortfarande en verklighet för många kvinnor.

Barn och ungdomar – skyddade men ändå utsatta

Barn har rätt att växa upp utan våld, övergrepp eller försummelse. Skolor och socialtjänsten är skyldiga att agera vid misstanke om att något är fel. Det finns anmälningsplikt för yrkesverksamma, och barn får numera höras i rättsliga processer på ett mer respektfullt sätt än förr. Men verkligheten är att många barn fortfarande lever i tystnad. Rädsla, lojalitet med föräldrar eller brist på kunskap om sina rättigheter gör att barn inte alltid får den hjälp de behöver. Ungdomar som hamnar snett riskerar dessutom att stigmatiseras istället för att få stöd.

Vad återstår att göra?

Lagen ger ramar – men det är vi som fyller dem med innehåll. Det krävs mod att lyssna, att våga fråga om någon verkar må dåligt, och att ta orosanmälningar på allvar. Förändring sker inte bara i lagboken, utan varje gång vi ser den utsatta och väljer att inte titta bort.

Kanske är det rent av som man säger: "Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn" – eller för att skydda någon som är svag. Det handlar om att ta sitt ansvar som medmänniska. För om lagen står för rättvisa, så är det vi som står för värmen, omtanken och civilkuraget.

Så nästa gång du ser någon som verkar behöva hjälp – glöm inte att lagen är på deras sida. Och du kan göra skillnad. Det är så vi tillsammans bygger det samhälle vi vill ha, där utsatthet inte blir en livsdom, utan en situation vi tillsammans kan förändra.

BKRO NOVA - NOVA Kvinna - NOVA Barn

Att leva som barn och ung i en utsatt livssituation

15 sep. 2025

När livet är tufft redan från start

Att leva som barn och ung i en utsatt livssituation

En krönika om vardagens utmaningar och styrka under svåra omständigheter

Att vara barn eller ungdom borde handla om lek, skratt och drömmar om framtiden. Men för många i Sverige är verkligheten en helt annan. Det kan vara ont om pengar, bråk hemma, oro för morgondagen eller att tvingas ta ansvar långt innan man egentligen borde. Att växa upp i en utsatt livssituation är som att stå på ett halt golv – man vågar nästan aldrig slappna av, rädd att förlora balansen.

Vardagen – mer än bara läxor och fritidsaktiviteter

För den som växer upp under svåra förhållanden är vardagen något helt annat än för kompisarna i klassen. Istället för att fundera på vilken sport man ska prova till hösten, handlar tankarna om hur man ska få pengarna att räcka till mat eller om mamma ska gråta ikväll igen. Många barn lär sig tidigt att läsa av stämningar hemma; de blir experter på att undvika konflikter och att ta hand om syskonen när de vuxna inte orkar.

Skolan – en fristad eller ytterligare en kamp?

Skolan kan vara både en tillflyktsort och en plats där utsattheten blir extra tydlig. För vissa är det här man får vara sig själv, kanske till och med äta sig mätt. Men det är också där man märker att man sticker ut, att kläderna inte är som alla andras eller att man inte kan följa med på klassresan. Det är lätt att känna sig både ensam och utanför, även bland hundratals andra elever.

Drömmar under press

Trots allt är det många som drömmer stort. Jag har träffat ungdomar som drömmer om att bli läkare, konstnärer eller fotbollsproffs – men som samtidigt vet att det är en lång väg dit, fylld av hinder som andra kanske aldrig ens behöver tänka på. Ordspråket "man måste smida medan järnet är varmt" får en helt ny innebörd när varje dag handlar om att försöka ta vara på de få möjligheter som dyker upp.

Styrkan som byggs i det tysta

Det finns en otrolig styrka hos barn och unga som växer upp i svåra omständigheter. Den sortens styrka som inte syns på utsidan, men som märks när livet kräver lite extra mod. De lär sig att ta ansvar, att hitta lösningar och att stå ut med saker som många vuxna hade haft svårt för. Och ibland, mitt i allt det jobbiga, finns vänskap, skratt och små stunder av lättnad – som en varm filt när det blåser kallt.

Vad kan vi göra?

För oss vuxna – som BKRO NOVA, NOVA Barn, BRIS, Rädda Barnen, lärare, grannar, vänner, politiker – handlar det om att se, lyssna och våga fråga. Att sträcka ut en hand, ge stöd och visa att man bryr sig, även om man själv inte kan lösa allt. För ett barn i utsatthet kan ett vänligt ord, ett erbjudande om läxhjälp eller bara känslan av att någon ser en göra all skillnad i världen.

Att leva som barn och ung i en utsatt livssituation är att hela tiden navigera mellan hopp och oro, mellan att vilja vara som alla andra och att kämpa med saker ingen borde behöva kämpa med. Men det är också att utveckla en styrka och uthållighet som ingen kan ta ifrån en. Och någonstans där, mitt i det svåra, finns alltid en möjlighet till förändring – om vi hjälps åt.

B K R O Barn blir NOVA Barn och ungdom

11 sep. 2025

Välkommen till NOVA Barn och ungdom

En ny identitet – samma hjärta för barn och unga

B K R O Barn blir NOVA Barn och ungdom

Vi är glada att meddela att B K R O Barn nu har blivit NOVA Barn och ungdom. Namnet är nytt, men vår själ och vårt engagemang är precis samma som tidigare. Under vår nya identitet fortsätter vi att vara en hjälpande hand, ett ljus i mörkret och en röst för alla barn och unga som behöver oss.

Vårt uppdrag – Alltid på barnens sida

Vår grundläggande idé står fast: vi tror på varje barns och ungdoms rätt till trygghet, stöd och gemenskap. I en värld som ibland kan kännas tuff, står vi stadigt kvar som ett stöd och en plats där man får vara sig själv. Vi ger aldrig upp om barnens rättigheter och vi vågar ta ställning när det behövs.

Vad vi erbjuder

• Rådgivning för barn, unga och deras närstående
• Stödsamtal för att prata om det som känns jobbigt eller svårt
• En trygg plats och ett sammanhang i NOVA Community – där alla får vara med

NOVA Community – Tillsammans gör vi skillnad

I vårt NOVA Community skapar vi en miljö där barn och unga möts, får stöd och känner gemenskap. Här får alla en chans att växa, utvecklas och hitta sin plats. Hos oss är ingen ensam – oavsett bakgrund eller situation.

Vi är här för dig

Oavsett om du behöver någon att prata med, söker råd eller bara vill vara en del av en positiv gemenskap, är du alltid välkommen till oss på NOVA Barn och ungdom. Vi står upp för dig, vi lyssnar på dig och vi kämpar alltid för det som är rätt.

Varmt välkommen till NOVA – tillsammans lyser vi upp vägen för barn och unga!